32 timmar

Nu har jag varit vaken i 32 timmar. För ett dygn sen hade vi precis kommit till flygplatsen i Washington.

Resan gick jättebra måste jag säga. Barnen tyckte det var jobbigt att lämna mamma i början men det gick snabbt över. Jag fick inte sitta bredvid barnen vilket gjorde det hela lite omständligt men jag satt på raden framför och fick sträcka mig mellan sätena för att hjälpa/prata med dem. Sätet bredvid mig var även ledigt så Isabel kom och la sig i mitt knä och sov några timmar. Elias sov nästan hela vägen. Lyckosten, haha. Jag själv sov inte en blund. Jag har överlag svårt att sova i bilar, buss, flygplan mm. och det var ännu svårare att koppla av när man hela tiden ville se till att barnen barnen var okej osv.. Förstår hur alla mammor har det nu, puuh!

 

För att hålla mig vaken idag har jag packat upp båda mina proppfulla väskor, tagit ett långt varmt bad, kollat på Alice när hon spelade Gothia och sedan hängt hos henne en stund. Nu snurrar hela mitt huvud och jag kan knappt hålla ögonen öppna. Så nu kan jag förhoppningsvis sova gott hela natten. 

 



Kom ihåg mig?